↑ Åter till Personer

Pallas

Pallas

Pallas

Ibland kan jag tycka att hundar specifikt och djur i allmänhet är bättre än folk. Å andra sidan beror det på vad det är för hundar och vad det är för folk. Här på bilden har vi i alla fall den legendariska hunden Pallas som är min stora favorit. Han var alltid glad och viftade på svansen och gillade att brottas och när glassbilen kom och trudiluttade sin sång så sträckte han på halsen och började yla som en riktig varg. Vi har haft mycket roligt tillsammans och jag saknar honom.

Idag går jag ut med hundar och de verkar tycka om mig. Tyvärr är jag borta för mycket för att ha en egen hund och jag är av den gamla skolan som tycker att en hund ska bo i ett hus på landet och kunna vandra barfota bland vitsippor nästan året runt. Hundar skänker mer glädje än man kan tro. De gillar såna saker som vi har glömt bort att uppskatta. Att gömma köttbullar under en kaffemugg eller tugga sönder ett par skor. De uppskattar att lära sig nya saker och har ett nyfiket sinne och tycker det är häftigt att upptäcka sitt närområde. De gillar nya händelser och utmaningar lika väl som att bli kliade bakom öronen och ligga under en skuggig ek. Vi har glömt bort att enkla saker skänker glädje. Dags att omvärdera det hela en smula.

Pallas och hans vänner sänker faktistk också våra blodtryck och kan hjälpa till med saker. Ett trick jag lärde en hund var att hämta en bira från kylskåpet och det är en hjälp så god som någon. Finns nog en baktanke med att vi sjunger ”Jag må hon leva uti HUND…rade år”.